► Frölundas ordförande Mats Grauers får kritik av supportrar för att allt för mycket hålla plånboken stängd.
► Att den måste öppnas för att Frölunda ska nå framgång.
► Till stor del nonsens. Jag tänkte visa det här. Med en uppskattning av vad Frölundas spelare tjänar.
► Handlar om vad/vilka man lägger pengar på – och hur man agerar sedan.
JAG FÅR EN del mejl, en massa kommentarer, om att Mats Grauers är för försiktig, att det betalas för dåligt, att lönebudgeten är för låg, att Frölunda blivit ett ”budgetlag.”
Öppna plånboken så blir det succé, typ.
Det där stämmer helt enkelt inte.
Växjö betalade kanske mer för Daniel Rahimi, å andra sidan betalade Frölunda mer än konkurrenterna för Pathrik och Ponthus Westerholm.
Möjligt att Frölunda inte har SHL:s största lönebudget, men tro inget annat än att den är rätt högt upp på listan.
Sedan är det ju heller inte så enkelt som att den som betalar bäst alltid vinner, idrottshistorien är full av bevis på vad lagsport handlar om: hungriga spelare, bra miljö där individer växer och utvecklas, kloka ledare, och så vidare.
Men låt oss stanna vid lönerna ändå. Jag har dålig koll på sådant till vardags, är i princip ointresserad av vad andra tjänar, saknar den där avundsjuka genen (grattis till de som lyckas), men jag inser ju att när vi snackar lagbyggen är pengabiten högaktuell.
Med hjälp av folk i branschen har jag försökt uppskatta vad Frölundas spelare tjänar per månad, sedan får ni själva fundera på om detta är ett budgetlag eller inte.
Notera dock: detta är en ungefärlig uppskattning, det är inga exakta siffror, det diffar säkert på 20 000 här och där, det är inte fråga om kronor och ören, jag utger mig inte alls för att ha den superkollen (sedan kan man också ha prestationsbonus men lägre grundlön) – det är bara för att ni ska få en grov bild av hur det ser ut.
Med på det? Bra, dagens trupp:
Målvakter:
Johan Gustafsson: 200 000 kr
Johan Mattsson: 70 000
Backar:
Jonathan Sigalet: 180 000
Viktor Ekbom: 150 000
Mattias Nörstebö: 80 000
Filip Westerlund: 20 000 * (rookie, mer nedan)
Gustav Lindström: 20 000 *
Kristoffer Gunnarsson: 20 000 *
Anfallare:
Ryan Lasch: 300 000
Joel Lundqvist: 220 000
Max Friberg: 200 000
Simon Hjalmarsson: 190 000
Pathrik Westerholm: 180 000
Patrik Carlsson: 160 000
Ponthus Westerholm: 160 000
Mats Rosseli Olsen 160 000
Sebastian Stålberg: 160 000
Joel Mustonen: 120 000
Tim Söderlund: 20 000 *
Jesper Emanuelsson: 20 000 *
Oliwer Fjellström: 20 000 *
Vad gäller rookielönerna (spelare upp till 21 år) är det på följande vis, något förenklat:
Grundlön runt 20 000, 21 000. Sedan tillkommer diverse olika bonusar beroende på landslagsmeriter, antal spelade SHL-matcher och så vidare.
Elias Pettersson – han lär ha tjänat ett sexsiffrigt belopp till slut …
I Frölunda är säkert nye Tim Söderlund uppe runt 40 000, Kristoffer Gunnarsson och Filip Westerlund har ju spelat en hel del, kanske kring 30 000, Kristoffer har dessutom fyllt 21 och tjänar kanske något mer nu … men det där spelar mindre roll. Småpengar i sammanhanget.
Igen: siffrorna är inte exakta, det är bara för att ni ska få en ungefärlig bild, jag kan inte nog understryka det, finns ett par hårt arbetande spelare där min koll är halvdålig.
Nå – budgetlag, står ni fast vid det? Jag tycker då inte det, i alla fall.
Här handlar det mer om vad man får ut av materialet, hur spelarna agerar kommande säsong, hur ledningen arbetar för att maximera vinsten på investerade pengar.
Utan att allt för mycker diskutera i detalj kan jag väl skriva så här:
Jag är grymt imponerad av hur skickliga en del agenter är.
Jag är inte fullt så imponerad av Frölundas sportsliga ledning. I alla fall inte än.
Upp till bevis för Roger Rönnberg & Co att få ut mer än fantastiskt hårt defensivt arbete av Max Friberg, mer än goda försök av Ponthus Westerholm.
Vem vet – i november kanske ni hyllar värvningarna?
En hel Pathrik Westerholm kan vara dominant då.
Det är för lätt, hävdar jag, att slå fast med hundraprocentig säkerhet att laget Frölunda är för dåligt, att spelarna är för dåliga, framgång handlar väldigt mycket om självförtroende, att skapa en utvecklande miljö.
Hur många trodde att Fredrik Händemark och Lars Bryggman skulle spela SHL-hockey på toppnivå innan de tog plats i Malmö? Vem förutspådde att Joel Persson skulle vara dominant back i Växjö och vara på väg till NHL?
Bara som några exempel.
Nu har de väl inga 200 papp i månaden heller, kanske – mest för att visa att en spelares kapacitet inte är huggen i sten.
Klubbar som får individer att växa lyckas bäst.
Frölunda la ut stora pengar på westerholmarna, Friberg, fick ner Simon Hjalmarssons lön en bra bit, men jag tror ni ser att det inte är så enkelt som att ”öppna plånboken” för att lyckas bättre nästa säsong.
Den har knappast varit stängd förut. Inte ens nära.
Nu behöver den hållas fortsatt öppen för att få in en toppback eller två, en toppcenter, men sedan … jag har varit inne på det förut och fortsätter tjata:
Det handlar om att få bättre utveckling på befintligt material.
Om nu inte Frölunda väljer väg 2, som jag tog upp i en text i går, att göra sig av med spelare för att göra ett större ombygge.
Men jag ser inte det hända.
Däremot ser jag redan nu fram emot att följa Jesper Emanuelssons utveckling, gärna i en kedja med Simon Hjalmarsson. Har kvar deras kemi på näthinnan sedan matchen i Ängelholm under OS-uppehållet.
