► ÄNGELHOLM: Det spelades 120 minuter hockey i Ängelholm i helgen.
I tio av dem påminde Frölunda om ett lag som kan störa Rögle.
► Resten: inte godkänt. När det gäller som mest är alltså betyget så dåligt. Roger Rönnberg kritiserade dessutom attityden – i säsongens viktigaste matcher.
► Smaka på den …
► Säsongen är snart över om inte spelarna förmår höja kvalitén markant, om de inte ”knäcker koden” som Robin Alvarez uttryckte det.
Här var Frölunda nära 2–2. Men tio bra minuter räcker förstås inte. Foto: C MORE (skärmdump)LÅT OSS VARA ärliga, Rögle har fått en mycket, mycket enklare resa till 2–0 i kvartsfinalserien än vad som förväntades.
Det vet spelarna.
I båda lagen.
Rögle lirar som vanligt, enkelt och rejält i egen zon, inga krusiduller, sedan finns individuell och kollektiv spets för att skapa en spännande offensiv.
Simon Ryfors var inblandad i allt i söndagens kvartsfinal 2.
Undrar vilken NHL-organisation han tillhör nästa säsong.
Moritz Seider fortsätter vara en fröjd för ögat (grattis, Detroit), Niklas Hansson, Dennis Everberg, Daniel Zaar … här finns så många klasspelare man kan njuta av.
Kritiken mot Frölunda handlar inte för ett ögonblick om att ta något från Rögle, och jag gillade att tränaren Roger Rönnberg var inne på samma spår som jag efter lördagsmatchen.
Det är ju inte att Rögle vinner som är grejen.
Det är hur. Hur lätt.
Så här borde det inte se ut i en kvartsfinal, men det gör det, och hittar Frölunda ingen väg ut ur mörkret är säsongen över på onsdag.
Rönnberg beklagade sig över attityden, var tuffare i kritiken än jag hört honom på länge, snackade om att spelare borde ta fram spegeln och se vad de bidrar men, men när jag frågade hur det kan komma sig att attityden är ett problem i en kvartsfinal var han svarslös:
– Ingen aning.
Frölunda ska vara ett spelarstyrt lag, det är sådana Roger Rönnberg menar går långt, så jag antar att samma spelare får en ny chans på tisdag/onsdag.
Det är lirarna som sitter på lösningen. Hittar de den, eller snarare, mäktar de med att spela på ett sätt så att Rögle i alla fall får slita för målen?
– I andra perioden får vi ett kvitto på hur vi ska spela när vi är som bäst. Vi måste ligga tätare på dem så de får det svårare. Om vi är för långt ifrån så får vi långt att åka hem och då tappar vi energi, sa 1–1-skytten Robin Alvarez (bilden).
Det handlar om Rögles sätt att blixtsnabbt spela sig ur egen zon, gärna via puckar i rundeln, och det gör att Frölunda a) nästan aldrig får träff i forecheckingen, och b) tvingas åka så mycket skridskor i hemjobbet att offensiv energi knappt finns kvar.
Frölunda träffade rätt sista tio minuterna i andra perioden, fick stopp på Rögles urspel, kom närmare, då blev det lättare att vinna kamper, skapa chanser.
** Varför bara då, Robin? Orken? Fem matcher på sju dagar tagit ut sin rätt?
– Jag skulle inte säga att vi inte orkar, mer att vi måste knäcka koden. Det är ju jobbigare att ligga långt ifrån.
** Rögle har ju inte ändrat sitt sätt att spela, agerade på samma sätt när ni var här och vann 3–1 i december. Varför har ni så svårt för det nu?
– Jag har inget bra svar på det.
** Men du tror fortfarande på chansen att vända?
– Slutspel handlar om att vinna hemmamatcherna. När vi kommer hem ska vi ta tag i taktpinnen.
Kanske ger spel i Scandinavium en kick, kanske är en vilodag vad som behövs, kanske är det trots allt en fråga om ork, fysisk likväl som mental.
Kanske det sistnämnda som brast när Jesper Sellgren och Stefan Elliott i början av tredje perioden inte orkade hålla i det här med att spela enkelt.
Förståeligt. Lik förbaskat matchavgörande.
Frölunda har knappt råd att göra ett enda misstag om man vill vinna en match i den här serien, framför allt inte ta en onödig utvisning (Linus Nässén) just efter Alvarez 1–1.
Frölunda lever på sin forechecking, absolut nödvändigt att ”knäcka koden” och få träff där, annars blir det inget anfallsspel alls, då är det god natt, 20/21. Sedan behöver man:
## Orka hålla det enkelt i egen zon.
## Inte ta onödiga utvisningar.
## Vinna fler kamper, hitta en desperation i attityden.
## Göra något åt det menlösa power play-spelet.
Kan man det så … då är en seger på onsdag i alla fall möjlig. Och då … tja, vi tar det …då.
***
Mina fem bästa:
1 – Robin Alvarez
* Inte bara för målet, flera bra saker.
2 – Max Friberg
* Är alltid bra. Sorry, klyschigt.
3 –Mats Rosseli Olsen
* Har attityd, vill saker.
4 – Jens Olsson
* Fortsätter vara bäste back. Det säger i och för sig en del.
5 – Jan Mursak
* Bra utan att glänsa, men vem annars ska in …?
