► Frölunda modell 25/26 tycktes länge på väg mot något bra, man avslutade säsongen med 16 förluster på 22 matcher och uttåg redan i kvartsfinal mot Luleå. Varför? Vad hände? Vad gick fel? I några längre texter ska ni få träffa sportchefen Fredrik Sjöström, huvudtränaren Robert Ohlsson och kaptenen Max Friberg.
► Först ut Friberg – som redan har några intressanta tankar.
Nästan en vecka har gått sedan Frölunda slogs ut av Luleå i SM-slutspelet.
Kaptenen Max Friberg har inte hämtat sig:
– Varje morgon man vaknar är det nästan så man undrar om det fortfarande är sant. Det är en skuld, egentligen. Att man inte gjort det tillräckligt bra.
Den nivån på besvikelsen. Sannolikt delad av många supportrar.
––––––––––
De två andra intervjuerna i den här lilla serien dröjer till början av nästa vecka. Fredrik Sjöström och Robert Ohlsson är upptagna av exitsamtal, tanken är att de ska möta media på måndag. Då, med en och en halv veckas distans till det bittra säsongsslutet, bör de kunna svara klokare än när besvikelsen var som störst. Ni, kära läsare, får hålla ut. Den som väntar på något gott, och så vidare.
––––––––––
FÖRSTA SÄSONGEN SOM Max Friberg gjorde i Frölunda (2017/2018) tog det också slut i kvartsfinal, också 2–4, också en svag avslutande match på bortaplan. Malmö då. Luleå i år.
Samma typ av besvikelse.
Samma typ av mående inombords.
– En tomhetskänsla. Vi hade mer att ge, man ville göra det bra för våra supportrar, för föreningen, alla där nere. Gruppen blir ju inte den samma heller. Man hade hoppats på väldigt mycket mer. Varje morgon man vaknar är det nästan så man undrar om det fortfarande är sant, säger Max Friberg.
Förlusten mot Luleå, en jämn serie där Frölunda framför allt föll på att man inte kunde ”ta betalt”, alltså omvandla sitt spelövertag till mål och vinster, är en sak. Illa nog för ett lag som sågs som en guldkandidat. Men det faktum att laget föll ihop i slutet av januari, aldrig hittade tillbaka till trygghet och bra hockey på konsekvent basis, avslutade säsongen med sex segrar och 16 (!) förluster, det är ett rejält underbetyg givet hur namnkunnig truppen var.
** Vad hände, Max?
– Det är väl det vi ska försöka ta reda på i dagarna, eller i veckorna, egentligen. Varför nivån blev mer ojämn, inte den samma som under hösten. En aspekt tror jag är att vi gick så pass bra men vi borde ha förstått att nivån på alla matcher, betydelsen av alla matcher, kommer vara mycket större, så att vår nivå måste följa med den kurvan. Det gjorde den inte. Andra lag kände att de behövde ”steppa upp” och tog steg, vi kanske inte … jag vet inte om det var tillbaka men vi var kvar på samma nivå. Då förlorar man. Marginalerna … det som gick med oss i höstas gick emot oss istället. Man funderar mycket själv, givetvis, både under den perioden och nu, som kapten och ledande spelare, vad man hade kunnat göra annorlunda för att få bättre resultat.
** Ditt ansvar som kapten?
– När jag tänker tillbaka, min inställning har alltid varit laget i första hand, leda på rätt sätt, säga rätt saker. Jag vet att jag inte tagit lätt på någon uppgift, även när vi var i vår tyngre period, inte så att man såg enkelt på det. Jag kan inte riktigt sätta fingret på det. Oavsett det så är ju känslan att man hade behövt göra något annorlunda, något bättre. Så är det ju.
** Känns det extra jobbigt för dig just som kapten?
– Vet inte hur de andra känner det, men ansvarsmässigt, definitivt, så känner jag … det är en skuld, egentligen. Att man inte gjort det tillräckligt bra.
Rent spelmässigt hämtade sig Frölunda rätt bra till kvartsfinalserien. Man hade varit i semifinal med bättre effektivitet, med bättre förmåga att hålla i ledningar. Sådant har med självförtroende att göra. Mer exakt: brist på det. Vi kommer dit. Men låt oss börja med match 6 i Luleå, den där en rätt bra förstaperiod av Frölunda (men förstås inga mål) följdes av 40 svaga minuter där tron inte såg ut att finnas. 0–1, 2–4 – god natt, säsongen 25/26.
** Till slut för många motgångar, Max?
– Kanske. Som jag minns det, energin i omklädningsrummet i pauserna, det fanns ju full tro på att vi kunde vinna. Men det är en sak att förmedla och säga det, sedan ska man få ut det och mycket är ju i skallarna, givetvis, Hitta rätt mindset, driva på, göra avgörande saker trots att felmarginalen är väldigt liten när man är på väg att åka ut. Att ändå våga spela. Där känner jag överlag, från nyår och framåt, att vi hade kunnat tro på oss själva mer. Det kändes som att … ledningar vi hade som vi tappade, i den här serien (Luleå) var det också ett par sådana, inte att vi slutade spela men vi blev lite för försiktiga. Där hade vi kunnat släppa ner axlarna och köra på.
** Men har inte det just med motgångar att göra? Svag avslutning av grundserien, tre tunga förlängningsförluster mot Luleå, puckar som inte studsade er väg, till slut blev det kanske för mycket?
– Jo. Så är det. Vinner man mycket har man lite råg i ryggen. Man blir nog lite skörare när tuffa saker, när det står mycket på spel, drabbar en. Du har nog rätt i den analysen.
Frölunda kan inte rädda säsongen 25/26. Den är historia. Däremot lära och bli bättre i framtiden. Det är detta som veckans alla så kallade exitsamtal ska bana väg för, spelare sitter ned med tränare och sportchefer.
Max Friberg:
– Det är så pass mycket bra hockeyfolk i den här byggnaden att vi nog kommer hitta sanningar som är bra för oss, bra för nästa år. Men en snabb analys är väl någonstans att … gör man något bra så fortsätt tro på det, ungefär. Fortsätt göra det.
Viktig detalj: Frölunda förmådde inte ”ta betalt” mot Luleå, spelade snyggt men kom inte ofta nog till farliga chanser. Det pratades om det, alla de rätta sakerna sades av såväl tränare som spelare, inte bara under slutspelet utan även under grundseriens avslutning – men det var mycket mer snack än verkstad.
Lirare ville lira, inte kasta puckar på mål, inte gå för de ”fula” målen.
Så gick det som det gick också.
Max Friberg nickar, vet förstås hur det såg ut, invänder inte mot verklighetsbeskrivningen utan säger:
– Det är väl något vi har lärt oss redan – att vara rakare. Det är så vi har pratat också, men har man lite spelövertag, känner att ”här är en isyta jag kan åka på” kontra ”jag skjuter den mot bortre stolpen för där kommer folk vara” … det är väl det vi kan pränta in, det är där det kommer hända. Vi behöver inte ha pucken fem, tio minuter i motståndarnas zon utan vi behöver skapa de skarpa lägena. Det tror jag är svårare för … som jag tycker vårt lag var, puckförande, spelförande i många matcher. Det är svårare att göra det lite rakare när man har den kvalitén. Omedvetet tror jag alla tänker så. Är du i ett lag där du inte har svinmycket puck utan du får den där möjligheten att kasta in den, då tar du den.
** Är det inte tränarstabens ansvar att få detta att fungera?
– Det är vårt också. Vi är ändå de som utför det. Hur vi har pratat om de här sakerna, det har ju lyfts av tränarna, av oss spelare – till syvende og sidst är det vi som ska utföra det. Nej, jag lägger inget ansvar på tränarstaben, att den inte förmedlat rätt saker, utan … vi skulle ha tolkat och gjort det bättre. Det är min syn på det.
Semifinalspelet har just inletts. Frölunda får titta på. I den mån spelarna vill. De flesta tackar sannolikt nej. Som Max Friberg.
– Hockey är för jäkla roligt men jag orkar inte med påminnelser om vad man går miste om. Det kommer inte bli mycket SHL-tittande.
Följa Rasmus Dahlins Buffalo Sabres i NHL-slutspelet, se vilket lag som vinner allsvenska finalen och går upp i SHL, följa Sverige i VM – absolut.
Max Friberg älskar fortfarande hockeyn.
Men den gör också sällsynt ont den här våren.
***
Mer läsning om ni missat.
Tror man måste våga lyfta på några ”obehagliga” stenar och våga vara ärliga om vad som pågår bakom stängda dörrar.
Får hoppas deras ”sanningar” kommer upp till ytan så man kan ta tag i dem och lära och göra förändringar som Friberg säger.
Får ta ett långt ”sommarlov” och längta till premiären till hösten med nya spelare, nytt självförtroende och förhoppningsvis en gruppdynamik som kommit tillbaka.
Jag tror Rönnberg sade en gång,
Vi möter kanske spelskickliga lag med grymma skyttar men kriget på isen skall ingen göra hårdare tydligare.
Det saknade jag i kvarten.!
+1
Mycket fin intervju! Knäckfrågan är nog ändå hur de mentala knutarna ska lösas upp framgent. Både denna och förra säsongen knäcktes man mentalt av dålig utdelning. Hoppas att de hittar några svar!
Semifinal och inte ens fullt i ladan i Växjö. Svagt! Inte mycket till tryck heller.
Som i Scandinavium ungefär minus semifinalen
Kanske dags att rycka C:et från Friberg? Lägger väldigt mycket energi på domarna och han har Varit lagkapten i 3 slutspel där hans mannar vikt ned sig när det behövts som mest! Osar ju inte framgångsrik ledare om honom varken i intervjuer eller på isen. Sen har vi ju varit bortskämda med den ultimata kaptenen så länge så man inser inte vilken press det kan bli för vissa människor
+1, hade mycket hellre sett Lasu ta över C:et!
” – att vara rakare”
”Det är svårare att göra det lite rakare när man har den kvalitén.”
(Alltså, när man som lag är övervägande puckförande och spelförande.)
* Båda dessa ovanpå uppfattningar av Max Friberg och tagna från texten – låter ju bra.
Låt oss därför hoppas på att Frölunda kommer ta i bruk en lämpligare raksträcka för nästa säsong.
Ta gärna bort ”4-kedjors”-tänket så tror jag automatiskt att laget och dess roller bli bra mycket tydligare och bättre. Samt att spelarna utför det de är bäst på, bättre.
Har Lasu en tydlig Lasu-roll gör han den bättre än om ”alla kedjor ska producera” etc. Se på Skellefteå eller andra framgångsrika lag. Plockar in rollspelare som egentligen är för dåliga hockeyspelare. Man tar in Martin Lundberg – han platsar aldrig i Frölunda, inte heller Davidsson eller Bryggman. Men i de roller de har är de oerhört nyttiga.
Stålberg – Lasu – Rosseli var en av de bästa slutspelskedjor vi haft. Jag saknar den typen av kedja i Frölunda. Jag saknar den tydliga rollfördelningen. Spelarna vet själva var de är bäst på och de är som bäst när det ska utföra just det.
Är det värt att ha Erik Thorell som främst är en offensiv sprlare i en fjärdekedja för att göra den 7% bättre offensivt? Eller är det mer värt att ha en Born där? Det är en intressant diskussion att ta.
Skellefteå har tydligt valt Born-spåret nästan varje säsong. Jag tror att Frölunda hade behövt det mer. De kan vara mycket begränsade hockeyspelare – för man behöver inte spela svårt i en fjärdekedja och en identitetskedja. Tycker verkligen det saknas. Det är en grå massa.
Det kom under Roger och när man fick en otrolig bredd forwardsida. Då hette det att alla ska kunna göra mål och alla ska kunna försvara. Varför ska en Erik Thorell som främst är offensiv också användas i en roll han inte är som bäst i, osv.
Bygg ett bättre lag. I NHL är det sällan lagen som tar in en poängspelare sent som vinner, det är det laget som tar in tredjecentern som behövdes.
Ett sista exempel är USA under OS. Man tar ut bästa centern, näst bästa centern men sedan när man bygger sitt lag och kommer till center nummer tre så tar man in NHLs bästa tredjecenter – för de vet att han i den rollen är grym och de vet att USAs tredje bästa center aldrig hade levererat lika bra spel i den rollen som han som är bäst i världen i den rollen.
Roller och spelartyper är bra mycket viktigare än mellanmjölk. För att citera en tv-expert ”Frölunda har Sveriges bästa mellanmjölk”, och så vill vi inte ha det.
Jag vill se tydligare roller. Choose your horses och kör hårt på dem, både offensivt och defensivt. Tydliga arbetsuppgifter. Jag tror att detta försvann när man fick för bredd trupp och för många alternativ.
+1 väl rutet broder
Visst var det Heino som sa det i Hockeymorgon?
Dvs mellanmjölk-kommentaren
Affe05
Delar din analys om det avser ett lag och att laget har som mål att vinna.
I all enkelhet,
Det finns alltid någon som är bäst på något. Låt då denna någon utföra detta något. Ingen annan.
Kloka synpunkter.
En effekt av detta är ju också att en ung egen produkt lämnar laget och vi har kvar en 35-årig skadedrabbad spelare som egentligen inte visat så mycket när det väl gäller.
Sedan verkar Thorell vara en kanonperson och kompetens spelare men ingen avgörande bricka i lagbygget, inte alls
Intressant resonemang Affe, tror du har helt rätt
Det ska bli intressant att läsa hur analysen ser ut nästa vecka.
Jag köper inte, Det var jämt, det kunde gått annorlunda, små marginaler som avgör, osv osv. Nä här krävs raka ärliga och analytiska svar.
Blev man för stöddiga när det stod klart att man inte ”kunde” missa slutspel, blev man bekväm, nonchalant och övermodiga?
Hade säsongskort men hade helt tappat sugen när kvartsfinalen tog sin början….. blev tv. Hade en sån dålig känsla för detta laget och hur man misslyckats med att bryta sin katastroftrend.
Sååååå många som vek ner sig när det blåste emot.
Värvningarna som kommer kanske behöver genomgå ett mentalt test, för vad alla skriver så ”satte det sig mentalt” Konstigt att man fastnar i det
Det var dock mycket taktiska missar och en stor passivitet, från ledarstaben.
De spelade dåligt i mer än två månader, måste ju ha gjort mängder med analyser under resans gång. Många saker är motsägelsefulla: Tar inte betalt eller spelar inte tillräckligt rakt? Hade man egentligen tillräckligt många A-chanser för att skylla på effektiviteten?
Coachningen var det inget fel på, inte heller gruppens inställning- Har man hört i intervjuerna…
Är man egentligen ens nära ett lag som Skellefteå?
Inget ont om Robban men Roger hade tagit årets trupp längre! Han hade något som Robban saknar – driv och vilja!
Att Robban inte har samma driv och vilja tror jag är helt fel. Han vann dessutom guld med SAIK nyligen.
Håller med dig, HenrikM.
Det kan du aldrig veta, så det är helt irrelevant.
STM: Väldigt märklig kommentar tycker jag.
Är den. Jag tycker Robban fick ut väldigt lite av en bra trupp. Roger var bra på sitt få fram mycket av sämre.
Rogers första säsong var i princip identisk med Robbans. Två i tabellen, 102 resp. 101 poäng. Respass i kvarten mot sjuan resp. nian. Han har inte fått sätta laget helt själv, eller hela tränarsidan för den delen heller. Att näsan är kvar i en helt annan roll är ju i det närmaste bisarrt.
Blir nog bra det här…..
STM: dina argument saknar relevans för påståendet att Robban skulle sakna driv och vilja.
Nu har ju Robban till mångt och mycket fått ”ärva” en trupp som inte är hans, en spelartrupp som under lång tid byggt på hårt jobb och slit. Kolla på en sådan som Friberg, denna säsong har han under långa stunder sett ut att befinna sig i en ogästvänlig miljö under Robban. Är tämligen övertygad om att år två kommer bli bättre.
Fakers – Rögle match 1 i semifinalen = Som grundserien omgång 26.
Kräksjö Fakers vs. Mögle Mögel
Många mål i slutspelet kommer på pass eller skott på bortre stolpen. Tydlig taktik. Något Frölunda saknar helt.
Precis! Har också noterat detta. Skott mot bortre stolpe och styrning. Fast de lagen har trafik på mål, annars funkar det ju inte.
U20, 3-2 med 30 sec kvar av matchen, leder med 2-1 i matcher nu.
Många frågor
Vem utses att ansvara för analysen?
Hur oberoende är utredaren?
Kan rädsla för negativ information begränsa vad som skall ingå i analysen?
Vågar spelare och övriga anställda verkligen framföra sin ärliga mening i pågående exitsamtal och utvecklingssamtal?
Hur säkerställs en faktabaserad analys där rykten/känslor läggs åt sidan till förmån för konkreta iakttagelser eller bevis?Många stenar skall vändas.
Längtar redan till att ta del av denna nagelbitare.
Det märkliga är det som många har skrivit, spelare kommer till FHC och börjar starkt, sedan så blir de sämre ju längre säsongen går.
Innala och Niederbach i årets säsong är två av flera exempel på spelare.
Det är för många spelare som har den utvecklingen hos oss, för att det ska vara en ”personlig ansvar fråga”.
Någonting i upplägget är det som behöver justeras.
Själv är jag för långt bort för att kunna veta vad det är, men att lägga ner satsningen på CHL från klubbens ledningens håll ser ut som en låg hängande frukt.
Fast vi vann CHL bägge de gånger vi tog guld med Rönnberg. Det senaste guldet hade kanske inte ens kommit om inte laget fått en boost av CHL-segern?
Mer bekymrad över att laget ska ta sig an ytterligare matcher genom att delta i Spengler. Den turneringen hade man kunnat spela om man inte hade haft CHL
Håller helt med, men känns för mkt med Spengler cup också.
Såg vi någon boost av årets CHL vinst i årets kvartsfinalserie.
Jag vet inte vad det är som felar med upplägget, men något är det som behöver justeras.
Även lunchen med supportrar under vintertid är något som från håll ser ut som en till låg frukt.
Men det finns säkert helt andra orsaker som bara de som är inom bubblan kan se.
Bort med lunchen. Den ger bara sjukdomar i laget.
Håller med. Framför allt klamydia
I grunden tycker jag det är kul och positivt när Frölundaspelare blir uttagna till Tre Kronor. Men i vår hoppas jag att Friberg tackar nej och inte försöker ta plats i VM-truppen. Jag tror att han skulle må bra av vila både kropp och knopp och komma tillbaka i fullt slag i augusti.
Till nästa säsong måste Iversen jobba bort att Lasse går ut så långt från målet, alla lag har läst Lasse på detta. Inte simma på isen som han gjort.
Tror det är chanslöst, Lasse för gammal för att byta stil nu.
Har väl ett sista år kvar på kontraktet. Han kommer förmodligen att vara en dyr backup till Normann. Ser inte Lasse som någon av SHL:s bättre målvakter, snarare på den undre halvan. Har inte spelat den avgörande rollen i något slutspel, tyvärr. Finns något undantag, som idiotmatchen borta mot Timrå i förra årets slutspel.
Men ofta är det andra målvakter vi minns från slutspelen; en Ward, en Linus Söderström, en Arvid Holm med flera.
Lite avundsjuk när jag ser backar som Calvin de Haan och Brogan Rafferty i slutspelet. Så oerhört bra.
Rädd att Frölunda kan ha gått rejält bom på Samuel Johannesson med 270 000/mån – en topplön i SHL.
Tror han har mycket mer i sig, inte lätt att komma från NHL och liten rink och prestera, dessutom spelat begränsat i Ahl och förmodligen dåligt tränad!
Nej tror på en mycket bättre uppsida av Johannesson med en tränings vår med frölunda och loser mentaliteten som var i frölunda när han kom!
Väldigt svaga siffror i AHL
Fick vara den ledande offensiva backen i Brynäs när de åkte ur, sedan med Örebro med Russaneb bredvid sig.
Absolut spelskicklig, kommer bli bättre men såg så kraftlös, närmast loj ut. Blev orolig av det jag såg. Saknades pondus
Håller med! Först Egli sen Johannesson.
Johannesson, ruggigt svag. Ett dåligt köp. Måste upp 5 nivåer till nästa säsong.
Tror mycket ligger i det faktum att många lag stäppar upp efter nyår. En del är desperata för att inte åka ut. En del för att nå slupspel osv. Samtidigt höjer domarna nivån. Frölunda var inte byggda för detta.
Skriver det igen. Fröunda hade bara en (1) spelare på top 25 poängligan. Svårt att allmänt göra mål i grundserien, ännu svårare i slutspel. Vi var ett speldrivande lag utan spets tyvärr.
Tror vi har haft liknande representation tidigare bland top 25, möjligen ännu sämre?
Då vi ”kroknar” på våren under ett flertal år kanske det vore bra att analysera upplägget för försäsongsträningen?
Oavsett vilka slutsatser, ursäkter den sportsliga ledningen kommer fram till i sin utvärdering skymmer detta inte det faktum att Frölunda i sex år inte kunnat utmana om SM-titeln.
Laget har saknar den yttersta spets som krävs. Inte sedan Magnus Kahbbergs tid (33 mål en säsong) har Frölunda haft en äkta sniper.
Roger Rönnbergs sex sista ur gav ett uttåg mot Rögle i kvartsfinal, och fyra förluster i rad i semi.
Ett par år hade Frölunda t o m stora besvär att ta sig till slutspel.
Robert Ohlsson körde fast direkt och hans första år måste kallas fiasko. Han hade inte heller den yttersta spets som jag menar krävs för framgång. Här finns inte heller backar som oftate hittar rätt med hot och skott från blålinjen.
Med andra ord har Frölunda inte på många år haft ett välbalanserat lag som klarar att utmana om mästerskapet.
Problemet är hur och med vilka spelare laget är byggt. Det är naturligtvis en fråga om pengar, men att spara sig till framgång torde vara omöjligt i dagens hockey.
Spets kostar stora pengar och den har Frölunda inte viljat, kunna köpa.
Varenda spelare och ledare i Frölunda vet och känner att laget har skämt ut sig. De vek ner sig. De var inte beredda att offra det som krävdes. Därför denna bitterhet. Snida och lira när motståndarna kämpar för livet. Vekt tamt och helylle. Saft och bulle. Vattenkammat och välstrykt. Skämskudde på varenda käft. Skamligt. Modlöst och undflyende. Svärmorsdrömmar vinner inga SM guld. Det är sen gammalt.