► Rasmus Dahlin tog adjö av SHL och svensk klubbhockey med en tung förlust.
► Han sa om tiden i Frölunda:
► – Jag har varit på rätt ställe.
► Och hade det gått så hade han gärna spelat semifinal med J18-laget i Nyköping på långfredagen …

JAG SKOJADE FÖRSTÅS när jag sa: ”Ska du inte åka upp till Nyköping och spela J18-semifinalen mot Modo?”

Trött och besviken som han var, Rasmus Dahlin (bilden), sken han ändå upp och sa spontant:

– Det hade jag inte ens tänkt på.

** Hade du orkat och velat?
– Ja, det är ju Frölunda!

Men att ta sig till Nyköping efter en natt av rätt lite sömn … nej, klart det inte var aktuellt.

– Det är nog bäst att kroppen får lite vila, medgav Dahlin.

För 17-åringen som väljs som nummer ett i NHL-draften i sommar var det här sista matchen i SHL på länge.

Han avslutade med en riktigt bra insats.

Men snacka om hur det känns att ta adjö av Frölunda var inte lätt:

– Nej, så svårt att säga, man vet aldrig, nu ska jag försöka gå vidare från allt det här (med Frölunda), det som händer sedan det händer sedan.

Och det som händer sedan är att en NHL-klubb kommer drafta Dahlin som nummer ett och sedan direkt försöka skola in honom i världens bästa liga – eller via spel i AHL.

Fast huvudpersonen ville inte slå fast sådant:

– Absolut inte, det är så många saker som kan gå olika vägar. Ingen idé att säga något.

Det ämnet tar vi en annan gång. Men att Dahlin är i Nordamerika nästa säsong, det är förstås knappt spelbart hos Coolbet och de andra bettingbolagen.

** Du har fortfarande dålig koll på var det är störst chans att du hamnar?
– Jaa …

** Buffalo.
– Jaha, okej.

** Tänkt något på eventuellt VM-spel?
– Nej, det är för tidigt.

Dahlin snackade något mer om det som varit, med Frölunda.

– Jag trodde inte det skulle ta slut så fort, nu vet man inte vad man ska göra. Det blir väl att ta lite ledigt, slappna av, lägga sig på rygg, bara ta det lugnt. Sedan börjar fysen, bygga upp min kropp.

Han var tacksam för vad han fått uppleva i Göteborg sedan han kom till stan från Skaraborg som 15-åring:

– Det kommer vara med mig resten av livet. Jag har fått sådant förtroende, alla de bitarna, vuxit brutalt mycket, tagit steg varje vecka. Jag har verkligen varit på rätt ställe.

Och så kom hyllningarna, till Pär Johansson, Roger Rönnberg, Erik Lignell, Kristoffer Martin, Joel Lundqvist … ”alla i laget.”

En vacker dag kommer de skryta om att de var med när Rasmus Dahlin kom fram i Frölunda.

Men den dagen är vi alla lite äldre.

Det är inget att tänka på i dag.